A Memory Remains

Idag var det återigen dags att snöra på sig skorna och ta sig in på
handbollsplanen igen. Senaste träningen kunde jag gå för fullt, med
lite smärta i tummen. Så jag såg verkligen fram emot dagens träning.

Tränaren verkade inte vara på kanonhumör efter förra veckans a-lags
match, så det var bara till att börja springa direkt. Tyvärr, så tänkte jag
inte särskilt långt när tränaren sa till oss att springa på vår maxkapacitet.
- Jag ville ju bara visa vad jag kunde... -

Problemet är som så att jag tidigare haft problem med överbelastade
knän. Detta har nu gått över, men jag måste fortfarande se till att få
igång cirkulationen i knäna innan jag kan göra några maxlöpningar.
Tror ni jag tänkte på det?! NEJ precis...

Nu är det dags att göra morgondagens matlådor innan man somnar
sittandes...

Imorgon missar jag inte: All fotografering vi ska göra. Och vad gäller
tv tittande är det som vanligt de desperata hemmafruarna som står
på programmet.