A Memory Remains

Öster - Jönköping Södra, Schenka och Hagbergs första match på Värendsvallen,
kan gott och väl beskrivas med ett ord - propagandafotboll.

I mitt tidigare inlägg skrev jag att det skulle bli nervöst, och visst var det det...
I första halvlek. Detta hade dock inget att göra med J Södra skapade särskilt
mycket farligheter, utan mest för att man har sett bl a Veselovsky på utflykter.
Jag kan även erkänna att jag var oerhört rädd för Tommy Thelin, som tidigare
avgjort två bortamatcher på egen hand...

Men Öster visade fort att jag inte behövde vara särskilt orolig. Det dröjde dock
till den 34:e minuten innan den första bollen smet in bakom Mikael Axelsson i
J Södras mål. Att det var Arabyexpressen Emin Nouri som fick göra det första
målet tycker jag var skönt. Det är få spelare som har visat upp ett sånt Österhjärta
som Emin under säsongen som har varit. Känslan när bollen rullade in i nätet
kan jag faktiskt inte beskriva med ord, men jag kan erkänna att en och annan
glädjetår uppenbarade sig i ögonvrån.

Strax efter 1-0 målet fick Öster en straff, rätt eller fel kan jag inte säga - men vad
jag såg så var det inga enorma protester mot domslutet så jag antar att det var
rätt. Tyvärr, slogs bollen i felhöjd och Axelsson räddade den.

Det var då den där oron kom tillbaka på riktigt. Att rädda en straff kan vara precis
den där tändvätskan som behövs för att vända en match, men som tur var blev
det inte riktigt så. Istället kunde Öster göra ett psykologiskt viktigt mål på
tilläggstid i den första halvleken. Och om jag var glad att Emin fick göra det första
målet så var jag överlycklig över att det var Zavadil som fick göra det andra.
Anledningen?! Enkelt. Det var han som hade missat straffen och det hade lätt
kunnat få honom att hänga med huvudet i andra halvlek annars...

Det blev tyvärr inga fler mål på Värendsvallen denna måndagkväll, men vem
bryr sig?! Jag sparar gärna dem till kommande matcher, så att Öster kan gå
segrande ur dem och avancera till lite säkrare mark i tabellen. Jag är helnöjd
med vad Öster presterade ikväll. Det var underhållande, fullt med målchanser
och den senaste hemmamatchen mot Sirius kändes oerhört avlägsen...

Nu är det nog dags för mig att sova, och tack vare de rödblå som kämpade
och spelade en härlig fotboll så kan det nog bli en riktigt skön sömn...

TACK ÖSTER o TACK SCHENKA O HAGBERG!