Nu är sommaren här
nästan...
Bara tre timmars föreläsning på torsdag också.
Sen är det sommarlov på riktigt.
Helt underbart är vad det är!
Bara tre timmars föreläsning på torsdag också.
Sen är det sommarlov på riktigt.
Helt underbart är vad det är!
En ny vecka och ett nytt försök
De senaste veckorna har varit onyttiga och träning i all form lyst med sin frånvaro.
Varje måndag har jag försökt intala mig att nu ska jag lägga det onyttiga på hyllan och
se till att komma ut och röra på mig. Det behöver inte vara världens monster pass.
Bara jag kommer ut och rör på mig!
Dagen började bra med en Anna som hade masat sig upp redan innan klockan slog sju.
Fick i mig lite frukost innan jag satt i redigeringsrummen på skolan när klockan slog åtta.
Började få lite ordning på mitt radioreportage innan det var dags för föreläsning klockan nio.
Resten av förmiddagen segade sig fram. Det allra värsta var att lyssna på mitt radioprogram
tillsammans med resten av klassen. Inte det roligaste man kan göra. Åtminstone inte om man
inte själv är nöjd med sitt program. Och även om de flesta är riktigt bra så verkade det som att
nästan alla ville gömma sig under bänken och inte synas i samband med att deras program spelades.
Kroppen mår ju som den gör idag. Efter att ha blivit mörbultad på Håkan Hellström i lördags.
Men jag tänkte trots allt försöka ta med mig den och gå ut en runda. Kanske gå bort till ICA
och köpa jordgubbar eller något annat gott som gör det lönt den möda det är att röra sig just nu.
Jag kan ju inte bryta mitt löfte denna måndagen också...
Varje måndag har jag försökt intala mig att nu ska jag lägga det onyttiga på hyllan och
se till att komma ut och röra på mig. Det behöver inte vara världens monster pass.
Bara jag kommer ut och rör på mig!
Dagen började bra med en Anna som hade masat sig upp redan innan klockan slog sju.
Fick i mig lite frukost innan jag satt i redigeringsrummen på skolan när klockan slog åtta.
Började få lite ordning på mitt radioreportage innan det var dags för föreläsning klockan nio.
Resten av förmiddagen segade sig fram. Det allra värsta var att lyssna på mitt radioprogram
tillsammans med resten av klassen. Inte det roligaste man kan göra. Åtminstone inte om man
inte själv är nöjd med sitt program. Och även om de flesta är riktigt bra så verkade det som att
nästan alla ville gömma sig under bänken och inte synas i samband med att deras program spelades.
Kroppen mår ju som den gör idag. Efter att ha blivit mörbultad på Håkan Hellström i lördags.
Men jag tänkte trots allt försöka ta med mig den och gå ut en runda. Kanske gå bort till ICA
och köpa jordgubbar eller något annat gott som gör det lönt den möda det är att röra sig just nu.
Jag kan ju inte bryta mitt löfte denna måndagen också...
Vart finns inspirationen?
Jag vill göra något.
Jag vill ändra utseende på min blogg.
Jag vill fortsätta skriva på min bok.
Jag vill måla en tavla.
Jag vill helt enkelt bara göra något kreativt.
Men vart finns inspirationen? Inte här åtminstone.
Emil har ändrat utseende på sin blogg precis. Så nu vill jag också.
Och jag har funderat o funderat o funderat i några dagar men inte hjälper det.
Jag har fortfarande inte en aning. Har du något förslag så säg gärna till =)
För en förändring kommer att ske inom de närmaste dagarna...
Så fort jag, eller sambon, lyckas komma på en lyckad idé!
Jag vill ändra utseende på min blogg.
Jag vill fortsätta skriva på min bok.
Jag vill måla en tavla.
Jag vill helt enkelt bara göra något kreativt.
Men vart finns inspirationen? Inte här åtminstone.
Emil har ändrat utseende på sin blogg precis. Så nu vill jag också.
Och jag har funderat o funderat o funderat i några dagar men inte hjälper det.
Jag har fortfarande inte en aning. Har du något förslag så säg gärna till =)
För en förändring kommer att ske inom de närmaste dagarna...
Så fort jag, eller sambon, lyckas komma på en lyckad idé!
Dagen efter
Vilket underbart väder vi har!
Solen skiner från en klarblå himmel och det blir inte mycket bättre. Om man inte hade varit bakis och hur seg som helst då vill säga. Det hade ju varit skönt om man hade orkat njuta av vädret men det hoppas jag kunna göra i nästa vecka istället...
Anledningen till dagens huvudvärk är Springbreak. En helt underbar kväll tillsammans med vänner. Fantastiskt väder, bra artister och ett härligt drag gjorde gårdagen klockren. Vill passa på att tacka er alla som var här och än en gång visade våra grannar hur man festar på riktigt.
Nu är det Sverige-Ukraina som ska få min uppmärksamhet
o givetvis mobilen som ska uppdatera mig hur det går på VärendsvallenSome kind of magic
I tre veckors tid har min cykel haft punktering
Omständigt - javisst!
Att behöva ta vägen runt cykelaffären varje gång jag ska någonstans för att
pumpa cykeln kan kännas lite onödigt, men jag har gjort det. Varje gång.
Det håller i cirka fem timmar - vilket är precis lagom då det räcker till och
från skolan och det räcker till och från jobbet. Det jag behöver.
Anledningen till att jag inte har tagit mig till cykelaffären för att få hjulet fixat är det där med sommaren som närmar sig. Vi kommer att befinna oss i Växjö en hel del och cykeln kommer bli stående. Sist vi var iväg härifrån i mer än en vecka har någon snott hjulet på sambons cykel. Om det ska hända mig kan de lika gärna få ett punkterat däck.
Slutsats - att köpa ett nytt däck för att sedan lämna cykeln och riskera att behöva köpa ytterligare ett nytt däck när jag kommer tillbaka till hösten känns onödigt.
Men
idag när jag och Emil skulle cykla ner en kort sväng på stan hade det hänt något. Hjulet var inte tomt. Det fanns en massa luft kvar. Jag är fortfarande fascinerad över att cykeln hade lika mycket luft hela vägen fram och tillbaka från stan. Senast den pumpades var i fredags när jag skulle till jobbet vid halv tio. Ändå fanns det fortfarande luft.
Hur i hela världen kan det ha gått till?
Omständigt - javisst!
Att behöva ta vägen runt cykelaffären varje gång jag ska någonstans för att
pumpa cykeln kan kännas lite onödigt, men jag har gjort det. Varje gång.
Det håller i cirka fem timmar - vilket är precis lagom då det räcker till och
från skolan och det räcker till och från jobbet. Det jag behöver.
Anledningen till att jag inte har tagit mig till cykelaffären för att få hjulet fixat är det där med sommaren som närmar sig. Vi kommer att befinna oss i Växjö en hel del och cykeln kommer bli stående. Sist vi var iväg härifrån i mer än en vecka har någon snott hjulet på sambons cykel. Om det ska hända mig kan de lika gärna få ett punkterat däck.
Slutsats - att köpa ett nytt däck för att sedan lämna cykeln och riskera att behöva köpa ytterligare ett nytt däck när jag kommer tillbaka till hösten känns onödigt.
Men
idag när jag och Emil skulle cykla ner en kort sväng på stan hade det hänt något. Hjulet var inte tomt. Det fanns en massa luft kvar. Jag är fortfarande fascinerad över att cykeln hade lika mycket luft hela vägen fram och tillbaka från stan. Senast den pumpades var i fredags när jag skulle till jobbet vid halv tio. Ändå fanns det fortfarande luft.
Hur i hela världen kan det ha gått till?
Vakna till liv igen?!
Kanske dags för mig och den här bloggen att vakna till liv igen? Ja, det känns faktiskt lite så.
Vi är inne på sista kursen innan sommaren - radio
Faktiskt en ganska rolig kurs. Kanske kan ha att göra med att jag har hamnat i en bra grupp och att det går att anpassa kursen ganska mycket efter sig själv. Något som behövs inför sommaren.
Nästa vecka är det dags för mig att vara programledare
Programmet jag ska sända går under namnet "Sporthörnan" och kommer handla om sommarens idrottsfester. Ska bli kul att se hur det går för mig och för mina reportrar. Det skönaste inför sändningen är trots allt att jag har mikrofonvanan från min tid som speaker. Måste bara komma över det där stadiet att prata lååååååångsamt...
Ikväll blir det en lugn och skön kväll framför teven
Sjukdom gör att jag inte kan jobba som det var meningen. Så kommer att ligga framför teven och slö kolla på Eurovision samtidigt som det förmodligen kommer bli lite poker. Skönt att vila upp sig för de sista två veckorna i skolan. Kanske är en lugn kväll som behövs för att jag ska lyckas få fart på bloggen igen? Den som lever får se...
Vi är inne på sista kursen innan sommaren - radio
Faktiskt en ganska rolig kurs. Kanske kan ha att göra med att jag har hamnat i en bra grupp och att det går att anpassa kursen ganska mycket efter sig själv. Något som behövs inför sommaren.
Nästa vecka är det dags för mig att vara programledare
Programmet jag ska sända går under namnet "Sporthörnan" och kommer handla om sommarens idrottsfester. Ska bli kul att se hur det går för mig och för mina reportrar. Det skönaste inför sändningen är trots allt att jag har mikrofonvanan från min tid som speaker. Måste bara komma över det där stadiet att prata lååååååångsamt...
Ikväll blir det en lugn och skön kväll framför teven
Sjukdom gör att jag inte kan jobba som det var meningen. Så kommer att ligga framför teven och slö kolla på Eurovision samtidigt som det förmodligen kommer bli lite poker. Skönt att vila upp sig för de sista två veckorna i skolan. Kanske är en lugn kväll som behövs för att jag ska lyckas få fart på bloggen igen? Den som lever får se...
Skapa något som inte redan finns
Årsmötet har varit och på fredag är det dags för medlemsmöte.
På medlemsmötet ska årets budget presenteras. En budget
som jag som kassör, sen en månad tillbaka, ska göra.
Det finns bara ett litet problem. Jag har ingen jätteinsyn i hur
vår institutionsförening har fungerat tidigare och det finns
tydligen ingen budget från föregående år. På tre dagar ska jag
alltså börja från noll och försöka skapa ett dokument med
en massa siffror i - ska bli intressant att se hur det här slutar.
Samtidigt ska det pluggas politik -
vilken underhållande vecka som väntar mig [NOT!!!]
Tur att det finns vänner som kan hjälpa en att göra det
hela så roligt som det är möjligt!
[Kommer aldrig glömma samhällslektionen på gymnasiet
där poddlarna skulle ko operera om ko rea -
det blir helt enkelt roligare om man är fler!]
Jippie, en ledig helg...
En helt ledig helg - jag ska verkligen passa på att njuta.
Vilket denna gång inte innebär att ge mig ut o festa utan
att ta hand om min lilla syster som är på besök.
Blir en lugn och skön helg med bara massa avkoppling.
Allt för att slippa tänka på jobb och skola för en stund...
Hälsning till mamma o pappa:
ni kan vara lugna - vi har det bra!
Politik - bara långa ord?
På schemat just nu står kursen journalistik och samhälle,
vilket innebär att det är dags att lära sig allt om svensk politik.
Jag har precis suttit och sammanfattat en del texter om
ämnet och det enda jag har tänkt på är alla dessa långa ord.
Känns som att vartannat ord som jag har skrivit varit på
minst tio bokstäver. Ord som planhushållning, representativ
och styrelseskick är ord som ständigt förekommer. Så även
jämlikhetskravet, imperialism och proletarie.
Jag förstår varför folk inte orkar sätta sig in i politiken
med tanke på alla krångliga och långa ord. Blir lite
jobbigt i längden att läsa en text där man behöver
slå upp en massa ord.
På tal om politik förstår jag även varför valdeltagandet i USA
är så lågt som det är. Denna långa utdragna process måste
göra att folk i det stora landet i väst hinner bli fruktansvärt
uttråkade innan det är dags för det riktiga valet. Jag vet bara
hur mycket publicitet primärvalet får här i Sverige - vill inte
tänka på hur mycket det måste synas överallt i USA.
Avslutningsvis ett sätt att göra något kul av politiken.
Här är en video som gjordes inför förra valet 2004.:
vilket innebär att det är dags att lära sig allt om svensk politik.
Jag har precis suttit och sammanfattat en del texter om
ämnet och det enda jag har tänkt på är alla dessa långa ord.
Känns som att vartannat ord som jag har skrivit varit på
minst tio bokstäver. Ord som planhushållning, representativ
och styrelseskick är ord som ständigt förekommer. Så även
jämlikhetskravet, imperialism och proletarie.
Jag förstår varför folk inte orkar sätta sig in i politiken
med tanke på alla krångliga och långa ord. Blir lite
jobbigt i längden att läsa en text där man behöver
slå upp en massa ord.
På tal om politik förstår jag även varför valdeltagandet i USA
är så lågt som det är. Denna långa utdragna process måste
göra att folk i det stora landet i väst hinner bli fruktansvärt
uttråkade innan det är dags för det riktiga valet. Jag vet bara
hur mycket publicitet primärvalet får här i Sverige - vill inte
tänka på hur mycket det måste synas överallt i USA.
Avslutningsvis ett sätt att göra något kul av politiken.
Här är en video som gjordes inför förra valet 2004.:
Skönt tidsfördriv
Ett av mina bästa recept på avkoppling är att lägga sig i
soffan med något gott att äta och dricka och sedan bara
sätta igång någon skön film.
Min definition av skön film i det här sammanhanget
innebär att jag som tittare inte behöver lika helt
koncentrerad för att följa med i varenda liten detalj.
Bra exempel på sådana filmer är "high school filmer"
och även en del "tjejfilmer"...
trailer till filmen
Dagens avkoppling blir tillsammans med Hilary Duff
och Chad Michael Murray i filmen "A cinderella story"
som visas på kanal 5 18.00. En mysig, moderniserad
version av berättelsen om askungen. Jennifer Coolidge
är klockren i rollen som den elaka styvmodern.
Tycker du om filmen? Då kan jag rekommendera låten
The Best Day Of My Life - Jesse McCartney som är
en av alla låtar i filmen.
soffan med något gott att äta och dricka och sedan bara
sätta igång någon skön film.
Min definition av skön film i det här sammanhanget
innebär att jag som tittare inte behöver lika helt
koncentrerad för att följa med i varenda liten detalj.
Bra exempel på sådana filmer är "high school filmer"
och även en del "tjejfilmer"...
trailer till filmen
Dagens avkoppling blir tillsammans med Hilary Duff
och Chad Michael Murray i filmen "A cinderella story"
som visas på kanal 5 18.00. En mysig, moderniserad
version av berättelsen om askungen. Jennifer Coolidge
är klockren i rollen som den elaka styvmodern.
Tycker du om filmen? Då kan jag rekommendera låten
The Best Day Of My Life - Jesse McCartney som är
en av alla låtar i filmen.
Morgondagens vinnare?!
Dagens inlägg tillägnas min favorit inför morgondagens melodifestival.
Det är inte någon av schlagerdrottningarna Perelli och Bengtzing, som
det annars skrivs mest om. Utan det här handlar om killen som är både
veteran och nykomling. Mannen som tillsammans med GE grävde
guld i USA 1994 och kanske kan kamma hem en finalplats imorgon.
Poeten, låtskrivaren och artisten - Niklas Strömstedt!
Sättet han använder det svenska språket fascinerar mig. Detta gäller både
när han skriver låtar och blogginlägg. Ge bloggen några minuter och du är fast!
För att ladda upp inför imorgon kommer här den låt som jag tycker är
den allra bästa han har gjort - OM
Det är inte någon av schlagerdrottningarna Perelli och Bengtzing, som
det annars skrivs mest om. Utan det här handlar om killen som är både
veteran och nykomling. Mannen som tillsammans med GE grävde
guld i USA 1994 och kanske kan kamma hem en finalplats imorgon.
Poeten, låtskrivaren och artisten - Niklas Strömstedt!
Sättet han använder det svenska språket fascinerar mig. Detta gäller både
när han skriver låtar och blogginlägg. Ge bloggen några minuter och du är fast!
För att ladda upp inför imorgon kommer här den låt som jag tycker är
den allra bästa han har gjort - OM
Tur att man inte var kvar..
Olyckan som Expressen ringde mig om innan idag toppar nu deras internetsida.
Jag är fortfarande smått chockad över att något sådant har hänt på en plats där
jag själv nyligen har kommit hemifrån. Är även lycklig att min egen olycka inte var
någonting alls i jämförelse och att jag var den enda inblandade!
Expressens artikel
Aftonbladets artikel
Jag är fortfarande smått chockad över att något sådant har hänt på en plats där
jag själv nyligen har kommit hemifrån. Är även lycklig att min egen olycka inte var
någonting alls i jämförelse och att jag var den enda inblandade!
Expressens artikel
Aftonbladets artikel
Jagad av expressen
Dagen börjar med att sambon kommer in med min mobiltelefon i handen.
- Du har tre missade samtal från skyddat nummer, säger han.
Nyvaken som jag är hänger jag inte riktigt med och person som har ringt
ringer inte upp igen. Lagom fundersam gick jag runt och fantiserade om
vem som var så ivrig att få tag på mig och sedan slutade ringa.
Efter att ha funderat en stund satte jag igång datorn. Victoria skriver direkt
till mig på msn. "Har EXPRESSEN ringt dig gumman?". Tankarna började
snurra runt ännu fortare och hjärnan arbetade på högvarv. Vad ville de mig?
Det visade sig att det hade skett en olycka i Österrike, där jag befann mig
på semester under förra veckan. Av någon märklig anledning hade de läst
detta på min blogg och fått det till att jag skulle veta något om denna olycka.
De hittade inga kontaktuppgiter utan hittade länken till Victorias blogg och
fick tag på hennes telefonnummer. Efter att ha lyckats väcka henne fick de
mitt telefonnummer och började således ringa.
Klockan 12 när Angelica och jag vandrade på stan fick de tag på mig. Det
roliga är att de inte sa någonting till mig om hur de hade fått tag på mitt
nummer eller informationen om att jag hade varit i Österrike. Detta hade
de däremot berättat för Victoria. Det visade sig att olyckan som de ville
veta något om inträffade i måndags - alltså när jag var i Kalmar igen.
Kunde tyvärr inte hjälpa till med någon information. Den enda olyckan
jag var inblandad i var den när jag skadade mig själv - alltså inget som
en kvällstidning är jätteintresserad av...
Förstår inte riktigt hur den undersökande journalistiken fungerar ibland.
Vågar man blogga längre - eller kommer det resultera i fler samtal?
Och vad är det jag håller på att utbilda mig till egentligen?
- Du har tre missade samtal från skyddat nummer, säger han.
Nyvaken som jag är hänger jag inte riktigt med och person som har ringt
ringer inte upp igen. Lagom fundersam gick jag runt och fantiserade om
vem som var så ivrig att få tag på mig och sedan slutade ringa.
Efter att ha funderat en stund satte jag igång datorn. Victoria skriver direkt
till mig på msn. "Har EXPRESSEN ringt dig gumman?". Tankarna började
snurra runt ännu fortare och hjärnan arbetade på högvarv. Vad ville de mig?
Det visade sig att det hade skett en olycka i Österrike, där jag befann mig
på semester under förra veckan. Av någon märklig anledning hade de läst
detta på min blogg och fått det till att jag skulle veta något om denna olycka.
De hittade inga kontaktuppgiter utan hittade länken till Victorias blogg och
fick tag på hennes telefonnummer. Efter att ha lyckats väcka henne fick de
mitt telefonnummer och började således ringa.
Klockan 12 när Angelica och jag vandrade på stan fick de tag på mig. Det
roliga är att de inte sa någonting till mig om hur de hade fått tag på mitt
nummer eller informationen om att jag hade varit i Österrike. Detta hade
de däremot berättat för Victoria. Det visade sig att olyckan som de ville
veta något om inträffade i måndags - alltså när jag var i Kalmar igen.
Kunde tyvärr inte hjälpa till med någon information. Den enda olyckan
jag var inblandad i var den när jag skadade mig själv - alltså inget som
en kvällstidning är jätteintresserad av...
Förstår inte riktigt hur den undersökande journalistiken fungerar ibland.
Vågar man blogga längre - eller kommer det resultera i fler samtal?
Och vad är det jag håller på att utbilda mig till egentligen?
Första dansen
Varför inte se till att första dansen som gifta är lite annorlunda?
Detta klippet visades idag hos Ellen DeGeneress och brudgummen berättade
att han inte ens tycker om att dansa i vanliga fall - det märks inte direkt...
En veckas träning var allt som behövdes
Detta klippet visades idag hos Ellen DeGeneress och brudgummen berättade
att han inte ens tycker om att dansa i vanliga fall - det märks inte direkt...
En veckas träning var allt som behövdes
Veckan i alperna - vad hände egentligen?!
Efter att under gårdagen ha avslutat resan med en två timmars bussresa
till Kalmar är det nu dags att sammanfatta den resa som påbörjades den
14:e februari. Innan sammanfattningen måste du bara ha två saker klara
för dig - jag mår bra och Erik är inte arg
Vad som har hänt i veckan sammanfattas i punktform:
* Veckans höjdare: Kvällen på Silverbullet, då var det många glada miner
erik, martin, pontus, emil o jag
* Veckans besvikelse: Första kvällen i Bad Gastein - ni som var med förstår precis vad jag menar
* Veckans födelsedagsbarn: Hanna - grattis än en gång =)
födelsedagsbarnet i egen hög person
* Veckans väder: all den underbara sol som förgyllde veckan
* Veckans vurpa: min vurpa första dagen
en vurpa som renderade i detta stabila och osmidiga skyddet
* Veckans skidlärare: Emil - jag kan ju faktiskt ta mig ner för backarna utan att ramla nu ;)
* Veckans maträtt: Tortellini Formaggi
* Veckans krångligaste: Fonduen som det skulle åkas lift till
och vissa höll sig inte bara till den egna grytan
* Veckans kommentar: "Pappa, du äter Hawaii ikväll"
* Veckans fråga: Ska du ha en öl?!
* Veckans middag: parmiddagen med Johan och Frida, trots de avslöjanden som gjordes...
Att bara vara fyra för en gångs skull var ganska skönt!
* Veckans partylya: Rum 13 där folk kom och gick som de ville o kylskåpet alltid var fyllt
och så här såg det ut på kvällarna när folk hade återgått till sina egna rum
* Veckans dryck: ÖL
* Veckans drink: Farbror P's jordgubbsblandning
* Veckans skål: Skål för sommaren
* Veckans öldrickare: Det skulle nog kunna vara jag...
* Veckans maskot: Igor, som anslöt till vår grupp nästsista dagen
* Veckans bebis (eller vad var det nu det hette Anneli?!): Lilla Emil
den enda som hade egen säng under resan
* Veckans pensionärsvarning: När de andra var på afterski satt jag, Emil,
Johan, Frida och Hanna på ett café tillsammans med de andra pensionärerna
och drack kaffe och varm choklad.
* Veckans klipp: Hipp hipp - VM 94 "Batman"
* Veckans Thomas: Andreas...
* Veckans tjurigaste: Kassörskan på Scandlines som tydligen aldrig hade sett de 25 Euro
som vi gav till henne i sedlar. En lång och utdragen diskussion ledde till ingenting.
Om de hittar våra 25 Euro igen så ska de skicka dem till oss på posten - yeah sure!
Slutligen vill jag tacka alla de som var med och gjorde detta till en minnesvärd resa.
Hoppas att ni alla hade lika kul som jag, även om veckan kunde börjat bättre...
till Kalmar är det nu dags att sammanfatta den resa som påbörjades den
14:e februari. Innan sammanfattningen måste du bara ha två saker klara
för dig - jag mår bra och Erik är inte arg
Vad som har hänt i veckan sammanfattas i punktform:
* Veckans höjdare: Kvällen på Silverbullet, då var det många glada miner
erik, martin, pontus, emil o jag
* Veckans besvikelse: Första kvällen i Bad Gastein - ni som var med förstår precis vad jag menar
* Veckans födelsedagsbarn: Hanna - grattis än en gång =)
födelsedagsbarnet i egen hög person* Veckans väder: all den underbara sol som förgyllde veckan
* Veckans vurpa: min vurpa första dagen
en vurpa som renderade i detta stabila och osmidiga skyddet* Veckans skidlärare: Emil - jag kan ju faktiskt ta mig ner för backarna utan att ramla nu ;)
* Veckans maträtt: Tortellini Formaggi
* Veckans krångligaste: Fonduen som det skulle åkas lift till
och vissa höll sig inte bara till den egna grytan* Veckans kommentar: "Pappa, du äter Hawaii ikväll"
* Veckans fråga: Ska du ha en öl?!
* Veckans middag: parmiddagen med Johan och Frida, trots de avslöjanden som gjordes...
Att bara vara fyra för en gångs skull var ganska skönt!
* Veckans partylya: Rum 13 där folk kom och gick som de ville o kylskåpet alltid var fyllt
och så här såg det ut på kvällarna när folk hade återgått till sina egna rum* Veckans dryck: ÖL
* Veckans drink: Farbror P's jordgubbsblandning
* Veckans skål: Skål för sommaren
* Veckans öldrickare: Det skulle nog kunna vara jag...
* Veckans maskot: Igor, som anslöt till vår grupp nästsista dagen
* Veckans bebis (eller vad var det nu det hette Anneli?!): Lilla Emil
den enda som hade egen säng under resan* Veckans pensionärsvarning: När de andra var på afterski satt jag, Emil,
Johan, Frida och Hanna på ett café tillsammans med de andra pensionärerna
och drack kaffe och varm choklad.
* Veckans klipp: Hipp hipp - VM 94 "Batman"
* Veckans Thomas: Andreas...
* Veckans tjurigaste: Kassörskan på Scandlines som tydligen aldrig hade sett de 25 Euro
som vi gav till henne i sedlar. En lång och utdragen diskussion ledde till ingenting.
Om de hittar våra 25 Euro igen så ska de skicka dem till oss på posten - yeah sure!
Slutligen vill jag tacka alla de som var med och gjorde detta till en minnesvärd resa.
Hoppas att ni alla hade lika kul som jag, även om veckan kunde börjat bättre...
Det blir en lång natt/dag...
Klockan står på 03.40. Alla sakerna är packade och folk börjar
så smått vakna till liv runt om på hotellet. Om tjugo minuter är
det dags att börja sin avfärd och säga farväl till Alperna.
Ett antal timmar i bil ska föra oss genom Österrike, Tyskland,
Danmark och slutligen Sverige. Bilköer undvikes gärna!
På söndag fortsätter sedan resandet tillbaka till vardagen,
men denna gång blir det en timmes tågresande.
Lite lättare att orka med =)
Vi ses igen när vardagen slår till!
så smått vakna till liv runt om på hotellet. Om tjugo minuter är
det dags att börja sin avfärd och säga farväl till Alperna.
Ett antal timmar i bil ska föra oss genom Österrike, Tyskland,
Danmark och slutligen Sverige. Bilköer undvikes gärna!
På söndag fortsätter sedan resandet tillbaka till vardagen,
men denna gång blir det en timmes tågresande.
Lite lättare att orka med =)
Vi ses igen när vardagen slår till!
Mamma, du behöver inte bli orolig
Gårdagen här i Bad Hofgastein var en ganska spännande dag.
Efter att ha tvingat Emil att vara min skidlärare hela förmiddagen
hade jag ändå fått lite kontroll på skidorna framåt lunchen.
Det var bara det att jag var lite seg efter vi hade ätit, så när Emil
hade åkt några åk själv så var det dags att ta de blåa backarna
hemåt. Pisten vi åkte i var ganska uppåkt och jag började känna
mig ganska säker på det här med skidor. Detta i kombination
med min trötthet gjorde att koncentrationen inte var vad den
borde vara. En skida som fastnade i snön samtidigt som jag
höll på att svänga resulterade i en Anna som låg o grät i snön.
Knäet hade vridit sig och gjorde fruktansvärt ont. Med tidigare
knäproblem i bagaget befarade jag det värsta. Johan och Frida
kom till min olycksplats - och det var skönt att ha några fler jag
kände där mitt bland alla tysktalande. Räddningspersonal
kom och hämtade mig med pulka och sedan blev det till att
åka med huvudet före ner för backen. Lite läskigt, men ganska skönt.
När de hade forslat mig ner för liften väntade ambulansen vilket
innebar att jag skulle få mig ytterligare en åktur. Problemet var
bara att mitt försäkringskort låg på hotellet och vi var tvungna att
vänta på en annan som även han hade skadat knäet i backen.
Stackars Emil sprang till hotellet för att hämta mitt kort - i pjäxor...
Efter mycket om och men och hit och dit kom vi äntligen iväg.
25 minuters färd senare blev jag inkörd på akuten i Schwarzer.
Och där gick det fort. In med mig i ett undersökningsrum där
de drog i knäet åt alla håll och kanter. Ut med mig i korridoren
för att ställa mig i kö till röntgen. In med mig på röntgen. Ut med
mig därfirån för att än en gång vänta på ett besök hos läkarna
i undersökningsrummet.
Det var vid den här tidpunkten jag började fundera på vart Emil
hade tagit vägen. Jag trodde att han hade kört bil efter ambulansen.
Sakta men säkert började jag inse att jag hade varken pengar
eller telefon, och inte den blekaste aning om hur jag skulle ta
mig tillbaka till Bad Hofgastein...
Emil skulle kört efter ambulansen men hade inte kommit åt
bilnyckeln så han hade fått vänta på att hans föräldrar skulle
komma tillbaka från backen. De kom invandrande på akuten
alla tre precis innan det var dags för mig att genomgå den
sista undersökningen.
Undersökningen konstaterade att ledbandet i knäet var uttänjt
och att jag därmed skulle få ett mastodont skydd som går
från ljumsken till fotleden ungefär. Känner mig sådär smidig
i det.
Måste tacka Emil för allt han gjorde för mig igår. Kan inte ha
varit kul o springa runt och försöka ta hand om mig under
omständigheterna. Du är en ängel, Emil!
Idag är det alltså ingen åkning för min del
men jag hoppas att jag kan ta nya tag imorgon
och åka lite försiktigt - det är ju så roligt!
Jag åkte nog mest igår i alla fall -
åtminstone om man ser till antal färdsätt...
Efter att ha tvingat Emil att vara min skidlärare hela förmiddagen
hade jag ändå fått lite kontroll på skidorna framåt lunchen.
Det var bara det att jag var lite seg efter vi hade ätit, så när Emil
hade åkt några åk själv så var det dags att ta de blåa backarna
hemåt. Pisten vi åkte i var ganska uppåkt och jag började känna
mig ganska säker på det här med skidor. Detta i kombination
med min trötthet gjorde att koncentrationen inte var vad den
borde vara. En skida som fastnade i snön samtidigt som jag
höll på att svänga resulterade i en Anna som låg o grät i snön.
Knäet hade vridit sig och gjorde fruktansvärt ont. Med tidigare
knäproblem i bagaget befarade jag det värsta. Johan och Frida
kom till min olycksplats - och det var skönt att ha några fler jag
kände där mitt bland alla tysktalande. Räddningspersonal
kom och hämtade mig med pulka och sedan blev det till att
åka med huvudet före ner för backen. Lite läskigt, men ganska skönt.
När de hade forslat mig ner för liften väntade ambulansen vilket
innebar att jag skulle få mig ytterligare en åktur. Problemet var
bara att mitt försäkringskort låg på hotellet och vi var tvungna att
vänta på en annan som även han hade skadat knäet i backen.
Stackars Emil sprang till hotellet för att hämta mitt kort - i pjäxor...
Efter mycket om och men och hit och dit kom vi äntligen iväg.
25 minuters färd senare blev jag inkörd på akuten i Schwarzer.
Och där gick det fort. In med mig i ett undersökningsrum där
de drog i knäet åt alla håll och kanter. Ut med mig i korridoren
för att ställa mig i kö till röntgen. In med mig på röntgen. Ut med
mig därfirån för att än en gång vänta på ett besök hos läkarna
i undersökningsrummet.
Det var vid den här tidpunkten jag började fundera på vart Emil
hade tagit vägen. Jag trodde att han hade kört bil efter ambulansen.
Sakta men säkert började jag inse att jag hade varken pengar
eller telefon, och inte den blekaste aning om hur jag skulle ta
mig tillbaka till Bad Hofgastein...
Emil skulle kört efter ambulansen men hade inte kommit åt
bilnyckeln så han hade fått vänta på att hans föräldrar skulle
komma tillbaka från backen. De kom invandrande på akuten
alla tre precis innan det var dags för mig att genomgå den
sista undersökningen.
Undersökningen konstaterade att ledbandet i knäet var uttänjt
och att jag därmed skulle få ett mastodont skydd som går
från ljumsken till fotleden ungefär. Känner mig sådär smidig
i det.
Måste tacka Emil för allt han gjorde för mig igår. Kan inte ha
varit kul o springa runt och försöka ta hand om mig under
omständigheterna. Du är en ängel, Emil!
Idag är det alltså ingen åkning för min del
men jag hoppas att jag kan ta nya tag imorgon
och åka lite försiktigt - det är ju så roligt!
Jag åkte nog mest igår i alla fall -
åtminstone om man ser till antal färdsätt...
Framme i Österrike
Efter att ha färdats med bil, färja o ytterligare några timmar
i bilen har vi nu tagit oss ner till Österrike.
Kan lova att det är lagom segt just nu.
Kommer att somna gott ikväll!
Ska försöka hålla bloggen uppdaterad med bilder och
rapporter från resan. Tack för mig!
Ha en trevlig melodifestival kväll därhemma =)
Risk för bloggtorka
Kommande vecka finns det en liten risk att
den här bloggen kommer att vara lite tom
eftersom jag hade tänkt befinna mig i backarna
och inte framför en dator.
Om några timmar bär det av söderut.
Det ska bli fruktansvärt skönt att komma
iväg lite. Bort från stress och den trista
gråa vardagen. Österrike here I come!
Det enda tråkiga är att vi har grupparbete
just nu och det känns ganska illa att bara
åka iväg nu när den sista filmen ska göras.
Men men, de kommer att klara sig alldeles
utmärkt utan mig!
Ska göra mitt bästa för att höra av mig
någon gång under tiden jag är borta
men jag lovar inget!
Snart bär det iväg
Imorgon vid lunchtid är det dags att ta tåget till Växjö
för att sedan fortsätta färden på fredag eftermiddag.
Slutmålet är Österrike...
En skidresa med sambon, hans familj och vänner
till familjen står inplanerad i kalendern. Detaljen
att jag inte kan åka skidor hoppas jag inte ska bli
något större problem. Förhoppningsvis ska väl
jag också kunna lära mig.
Mitt stora problem just nu är det där med packning.
Jag har ingen vana av det härmed skidresor och
vet därför inte riktigt vad som kommer att behövas.
Detta resulterar i en kilometer lång lista med saker
som ska packas. Jag kan redan nu sätta 100 spänn
på att jag kommer att glömma något väsentligt...
för att sedan fortsätta färden på fredag eftermiddag.
Slutmålet är Österrike...
En skidresa med sambon, hans familj och vänner
till familjen står inplanerad i kalendern. Detaljen
att jag inte kan åka skidor hoppas jag inte ska bli
något större problem. Förhoppningsvis ska väl
jag också kunna lära mig.
Mitt stora problem just nu är det där med packning.
Jag har ingen vana av det härmed skidresor och
vet därför inte riktigt vad som kommer att behövas.
Detta resulterar i en kilometer lång lista med saker
som ska packas. Jag kan redan nu sätta 100 spänn
på att jag kommer att glömma något väsentligt...
