A Memory Remains

Vår en minuts film börjar nå sitt slutmål.
Vad händer då?

Jo, det gäller att komma på ytterligare två
idéer då det ska produceras två filmer till.

Det är därför jag nu sitter här och tänker
och tänker utan att komma fram till något
bra. Jag har en känsla av att det inte går
till riktigt så här i verkligheten.

Ska man göra en film brukar det väl ändå
börja med att man har en idé. Inte att man
har en tid som ska fyllas och det därefter
ska tvingas fram en idé?!

Nåja, nu går vi i skolan och som alla
studenter vet så lever vi i vår egen lilla
värld. Det kanske inte är meningen att
allt behöver vara logiskt och realistiskt?!

Under sex timmars tid har nu vårt vardagsrum på 20 kvadrat
varit fullproppat med folk, kamerautrustning och ljus.
Allt detta för en film som ska vara en minut lång! 

Det är en fruktansvärd tur att vi inte ska spela in en långfilm...

Nåja, nu är åtminstone allt material filmat och klart för den
här produktionen. Nu ska vi bara kläcka en oerhört bra idé
till en kortfilm, som ska vara tio minuter lång.

Jag vill inte ens tänka på hur lång tid den kommer att ta...

Nu är det åtminstone dags för att sova innan kamerautrustningen
ska kånkas tillbaka till skolan imorgon! Godnatt och sov så gott.

det är vad som gäller för mig när det snart är dags att trampa
sig ner till Kalmar Station för att sätta sig på ett tåg som ska
föra mig till Växjö.

I Växjö blir det inte mycket rast och ro utan någon timme efter
att vi har anlänt är det dags att fortsätta dagen på resande fot,
eller hjul rättare sagt. En bil ska föra oss till dagens slutmål
- ett dop i Göteborg.

Ska bli jättetrevligt att träffa alla igen, får bara hoppas att det
går att somna på väg dit - annars blir nog inte jag så trevligt
sällskap.

Smart att inte sova mer än två timmar om man ska iväg kanske
ni tänker då?! Jag tycker inte heller det är något helgenomtänkt
val precis, men nu är det så här att som student kan det behövas
lite tillökning i plånbok. Detta sysselsatte jag mig med igår
mellan cirka 22.30-02.30...

Nåja nu är det dags att packa ihop sig och gå ut i det kyliga vädret.

Godmorgon förresten! =)

Finns det något som berör mer just nu?!
Nej, inte för min del i alla fall.

Idag var det dags för Sverige-Spanien.
Ett Sverige som igår bara spelade oavgjort
med Ungern. Enligt Robert Perlskog berodde
det bara på att Jonas Källman missade sina
två frilägen. Att andra spelare, såsom Henrik
Lundström, missade frilägen de med...

Nåja, nog tjatat om det. Att Perlskog inte har
full koll på handboll vet de flesta som har sett
sändningarna...

Idag visade Jonas Källman åtminstone vad
han gick för. Han fixade en utvisning på en av
Spaniens bästa spelare med två minuter kvar,
och han fixade även ett straffkast. Visserligen
ännu ett straffkast som Sverige kunde missa,
men ändå en möjlighet. Att det sedan var han
som fick avgöra matchen tycker jag inte var
mer än rätt.

Tänk om de svenska spelarna kunde spela
lika tufft imorgon. Och om Markus Ahlm kan
vakna på det så kan det bli riktigt kul mot
Tyskland imorgon... =)

Tyvärr, så vågar jag inte tro på ytterligare en
stark match - men lite spänning i vardagen
får de svenska hjältarna gärna bjuda på
imorgon kväll. Jag sitter bänkad!

Efter att ha befunnit sig i en längre vinterdvala verkar folk tycka att
det är bra idé om jag kunde vakna upp igen. Helst hade jag sovit ett tag till...

Men världen säger till mig att det är dags att vakna!
Så då gör jag det. Är uppfostrad på det sättet. Att göra det jag blir tillsagd.

Skolan har börjat på riktigt igen, trots att vi redan har haft en halv kurs
denna terminen. Den räknades inte. Vi behövde bara vara i skolan tre
gånger eller så, resten gick att göra hemma när man bäst orkade det.
Nu däremot är det dags att gå i skolan 9-17 måndag-fredag.
Det är som en hel arbetsvecka, sånt orkar inte vi studenter.
Att börja vid nio ses som tidigt och att dessutom orka gå till 17?!
Det är nästan så att vi numera anser att vi inte kommer att ha något annat liv...
Vi lever i vår skyddade värld och det är alltid lite synd om oss fattiga studenter.
[ett av mina mest använda uttryck sen jag flyttade hemifrån o studerade]
Visst är det väl allt lite synd om oss, eller kanske inte?!

Eftersom skolan kräver att vi vaknar så tänkte jag att det var ett bra tillfälle
att se till att även den här bloggen vaknar till liv igen...

Idag är alltså dagen då vinterdvalan officiellt är över!