Some kind of magic
I tre veckors tid har min cykel haft punktering
Omständigt - javisst!
Att behöva ta vägen runt cykelaffären varje gång jag ska någonstans för att
pumpa cykeln kan kännas lite onödigt, men jag har gjort det. Varje gång.
Det håller i cirka fem timmar - vilket är precis lagom då det räcker till och
från skolan och det räcker till och från jobbet. Det jag behöver.
Anledningen till att jag inte har tagit mig till cykelaffären för att få hjulet fixat är det där med sommaren som närmar sig. Vi kommer att befinna oss i Växjö en hel del och cykeln kommer bli stående. Sist vi var iväg härifrån i mer än en vecka har någon snott hjulet på sambons cykel. Om det ska hända mig kan de lika gärna få ett punkterat däck.
Slutsats - att köpa ett nytt däck för att sedan lämna cykeln och riskera att behöva köpa ytterligare ett nytt däck när jag kommer tillbaka till hösten känns onödigt.
Men
idag när jag och Emil skulle cykla ner en kort sväng på stan hade det hänt något. Hjulet var inte tomt. Det fanns en massa luft kvar. Jag är fortfarande fascinerad över att cykeln hade lika mycket luft hela vägen fram och tillbaka från stan. Senast den pumpades var i fredags när jag skulle till jobbet vid halv tio. Ändå fanns det fortfarande luft.
Hur i hela världen kan det ha gått till?
Omständigt - javisst!
Att behöva ta vägen runt cykelaffären varje gång jag ska någonstans för att
pumpa cykeln kan kännas lite onödigt, men jag har gjort det. Varje gång.
Det håller i cirka fem timmar - vilket är precis lagom då det räcker till och
från skolan och det räcker till och från jobbet. Det jag behöver.
Anledningen till att jag inte har tagit mig till cykelaffären för att få hjulet fixat är det där med sommaren som närmar sig. Vi kommer att befinna oss i Växjö en hel del och cykeln kommer bli stående. Sist vi var iväg härifrån i mer än en vecka har någon snott hjulet på sambons cykel. Om det ska hända mig kan de lika gärna få ett punkterat däck.
Slutsats - att köpa ett nytt däck för att sedan lämna cykeln och riskera att behöva köpa ytterligare ett nytt däck när jag kommer tillbaka till hösten känns onödigt.
Men
idag när jag och Emil skulle cykla ner en kort sväng på stan hade det hänt något. Hjulet var inte tomt. Det fanns en massa luft kvar. Jag är fortfarande fascinerad över att cykeln hade lika mycket luft hela vägen fram och tillbaka från stan. Senast den pumpades var i fredags när jag skulle till jobbet vid halv tio. Ändå fanns det fortfarande luft.
Hur i hela världen kan det ha gått till?
Kommentarer
Trackback
